Teknisk definition
Nitrat är ett mått på koncentrationen av lösta nitratjoner (NO₃⁻) i värmesystemets vatten, uttryckt i milligram per liter (mg/L).
Nitrat förekommer naturligt i vatten och bildas genom oxidation av kvävehaltiga föreningar som ammoniak. Koncentrationen i lednings- eller påfyllningsvatten varierar därför beroende på vattenkällan och lokala miljöförhållanden.
Vid analys av vatten i värmesystem används nitrat främst som en informations- och diagnostisk parameter. Fernox laboratorietester omfattar nitrat som en av de vanliga anjoner som mäts med jonkromatografi, och Fernox aktuella laboratorierapporter klassificerar nitrat som ”För information” i stället för att tillämpa en universell godkänd/underkänd-koncentration.
Förenklad definition
Nitrat är ett löst ämne som kan förekomma naturligt i vattnet som används för att fylla ett värmesystem.
Analys av nitrat bidrar till att ge en bild av värmesystemvattnets kemiska sammansättning och historia. En oväntad skillnad jämfört med det ursprungliga påfyllningsvattnet kan tyda på att vattnets kemi har förändrats eller att en annan vatten- eller kemikaliekälla kan ha tillförts.
Nitrat är användbart eftersom det bidrar till värmesystemvattnets övergripande kemiska fingeravtryck och kan hjälpa till att identifiera skillnader mellan det cirkulerande systemvattnet och vattnet som ursprungligen användes för att fylla systemet.
Ett ovanligt eller oväntat nitratresultat kan tyda på:
Naturligt förhöjd nitrathalt i det ursprungliga tappvattnet eller påfyllningsvattnet.
En annan vattenkälla har därefter tillförts.
Upprepad påfyllning eller återfyllning med vatten med en annan kemisk sammansättning.
Tillförsel av en nitrathaltig kemikalie, där det är tillämpligt.
Rester av kemikalier efter rengöring eller behandling, beroende på vilka produkter som använts.
Förorening från en annan vatten- eller kemikaliekälla.
Förändringar i kvävehaltiga föreningar i systemvattnet.
En skillnad mellan systemvattnets aktuella kemi och tidigare laboratorieresultat.
Fernox publicerade laboratorieexempel visar parameterns diagnostiska karaktär. I den analysen registrerades nitrat tillsammans med nitrit och sulfater och klassificerades specifikt som ”För information” i stället för att tilldelas en fastställd acceptabel gräns.
Nitrat förekommer också som en löst jon och bidrar därför till vattnets totala joninnehåll, även om dess bidrag bör betraktas som en del av den bredare profilen för konduktivitet och vattenkemi snarare än tolkas för sig.
Att testa nitrathalten kan därför hjälpa till att:
Fastställ det ursprungliga påfyllningsvattnets kemiska egenskaper.
Jämför påfyllningsvattnet med vattnet i cirkulationssystemet.
Identifiera oförklarade förändringar i vattnets sammansättning.
Stöd utredningar av föroreningar eller förändringar av påfyllningsvattnets källa.
Ge ytterligare sammanhang vid tolkning av mätningar av konduktivitet, nitrit, klorid, sulfater och andra lösta joner.
Nitrat bör därför främst betraktas som en kompletterande diagnostisk parameter, snarare än som en fristående direkt indikation på beläggningar eller korrosion i ett typiskt värmesystem.
Nitrat bör normalt inte bedömas isolerat, och förekomsten av nitrat tyder inte automatiskt på ett problem med värmesystemet.
Fernox kategoriserar för närvarande nitrat som ”För information”, vilket innebär att det inte finns någon enda universell Fernox-gräns för godkänt/underkänt som gäller för alla system.
Det är också viktigt att skilja mellan nitrat och nitrit:
Nitrat (NO₃⁻) är en relativt stabil oxiderad form av kväve och kan förekomma naturligt i påfyllningsvatten.
Nitrit (NO₂⁻) är en annan kemisk art och kan ha en annan betydelse inom vattenbehandlingskemi, bland annat genom att användas i vissa formuleringar av korrosionsinhibitorer.
De två resultaten bör därför inte behandlas som utbytbara.
En högre nitrathalt i det cirkulerande systemvattnet än i det ursprungliga påfyllningsvattnet kan motivera ytterligare undersökning, men visar inte i sig att det förekommer korrosion eller kontaminering eller att behandlingen har misslyckats. Resultatet är mest användbart när det jämförs med nitrathalten i påfyllningsvattnet, tidigare testresultat, nitrit, konduktivitet och systemets kända behandlingshistorik.
